frihet.

 

i sakta mak.

Sakta, sakta börjar saker och ting falla på plats. Både innanför och utanför molnrummets väggar. Ibland behövs tider då allt får vila, mogna till sig och läkas ihop. Bli hela igen. Och är livet fortfarande lika trasigt efter ett tag så är det tur att symaskiner finns. Med dem kan man laga det mesta, åtminstone gamla klänningar med hål. Det är alltid en tröst ♡
 

molnhänder.

Förra veckan gick jag igenom den allra sista behandlingen mot sköldkörtelcancer. I samma veva började mina händer längta efter något varmt och mjukt, en kontrast till alla vassa sprutor. Då rotade jag helt enkelt fram dessa ur byrålådan, ett par ljusgråa handledsvärmare! Bara att sticka reså, virka rosor enligt valfri beskrivning från DROPS Design och knåpa ihop volangkanter. De uppfyllde alla kriterier jag önskade mig på en och samma gång. Mjukhet och värme. Precis som moln ♡